Frågor och svar om Europa

Alliansen

Vilken är Alliansens roll i ­valet till Europaparlamentet?

Till skillnad från de rödgröna har allianspartierna en stor samsyn i de viktiga EU-frågorna. Det visas inte minst genom att alliansregeringen företräder Sverige i EU med en politik som alla fyra partier står bakom.

Däremot söker inte Alliansen något gemensamt mandat i valet till Europaparlamentet. Allianspartierna deltar i två olika partigrupper och har varsitt eget valmanifest. Samtidigt är det vanligt att dessa partigrupper samarbetar med varandra för att skapa bra lösningar för hela EU.

Andra partier

Vad skiljer Moderaterna från Socialdemokraterna åt i Europaparlamentet?

De politiska skillnaderna mellan oss moderater och socialdemokraterna handlar både om vad samarbetet ska användas till och vilka möjligheter vi har att göra Sveriges röst hörd på bästa sätt.  Vi moderater är anhängare av ett starkt men begränsat EU som kraftsamlar kring de viktigaste utmaningarna. Det handlar framförallt om att underlätta för fler jobb, få fram en tuffare miljöpolitik och kraftsamla mot den internationella brottsligheten.

Socialdemokraterna vill istället ha ett stort men svagt EU. Det innebär att unionen ska lägga energi på saker som vi moderater tycker att varje medlemsland borde få bestämma över själva. Det handlar till exempel om att reglera vilka arbetstider som ska gälla i Sverige och vilken jämställdhetspolitik vi ska föra. När EU ska lägga tid på sådant blir det samtidigt mindre resurser kvar till att jobba med de frågor där unionen verkligen har en viktig uppgift att fylla. Socialdemokraternas politik innebär mindre av handel och jobbskapande över nationsgränserna, en klimatpolitik som inte inser att klimatfrågan är global och nej till fördjupat rättsligt samarbete mot den organiserade brottsligheten.

Dessutom är det för ett litet land som Sverige viktigt med företrädare som vet vad de vill och kan övertyga andra om den svenska linjen. Socialdemokraterna är djupt splittrade i det mesta om EU. Deras förstanamn på listan, Marita Ulvskog, är liksom Socialdemokraternas samarbetspartner Vänsterpartiet fortfarande EU-motståndare. Hur kan man värna Sveriges intressen i EU om man inte ens vill vara med?

Varför händer det att svenska moderater och socialdemokrater röstar likadant i Europaparlamentet?

I Europaparlamentet finns ett mycket brett spektrum av olika åsikter. Det innebär att Moderaterna och Socialdemokraterna ibland får enas och kompromissa för att på bästa sätt kunna värna Sveriges intressen.

Europaparlamentet är ett betydligt större parlament än Sveriges riksdag och har sju olika partigrupper. Många fler uppfattningar finns representerade där än vad vi är vana vid i Sverige. Ibland fattas de bästa besluten för Sverige genom att moderater och socialdemokrater gör gemensam sak.

Arbetskraftsinvandring

Hur ser Moderaterna på arbetskraftsinvandring?

Bättre möjligheter till arbetskraftsinvandring är en förutsättning för att de europeiska välfärdssystemen ska kunna upprätthållas. Vi européer blir färre och samtidigt allt äldre. Det behövs därför fler människor som jobbar i såväl Sverige som andra EU-länder.

Den attraktionskraft som EU har på unga, kreativa och driftiga människor som vill skapa sig en bättre framtid är bra, men inte tillräckligt stark. Det finns därför ett stort behov av att skapa fler vägar att komma till EU än enbart genom att söka asyl.

Vi moderater ställer oss positiva till förslagen om att underlätta för legal arbetskraftsinvandring. Vi menar dessutom att Sveriges behov av arbetskraftsinvandring är bredare än den högkvalificerade arbetskraft som EU:s så kallade Blue Card-system riktar sig till. Samtidigt finns det ingenting som hindrar Sverige från att ha en ännu mer generös arbetskraftsinvandring än vad som medges av detta system och vi moderater anser att Sverige bör ligga i framkant och inspirera övriga medlemsstater i detta arbete. 

Arbetsmarknad

Ska EU bestämma över svensk arbetsmarknad?

Nej. Moderaterna vill inte, till skillnad från många socialdemokrater i Europa, ha en harmoniserad arbetsmarknadspolitik med gemensamma regler. Vi vill bevara den nordiska modellen, där ett stort ansvar är delegerat till arbetsmarknadens parter. Därför motsätter vi oss svenska socialdemokraters åsikt att EU ska reglera vilka arbetstider som ska gälla i Sverige. Sådant bestämmer varje medlemsland bäst över på egen hand.

Arbetsmarknadspolitiken är en nationell angelägenhet som bygger på olika traditioner och modeller som vuxit fram under årtionden. Däremot kan och ska vi lära av varandra och diskutera frågor som rör arbetsmarknadens funktionssätt och de problem som är gemensamma för många av medlemsländerna

Hur ser Moderaterna på det så kallade Vaxholmsfallet?

Moderaterna ser positivt på att företag och människor rör sig över gränserna. Lika viktigt är att arbetstagare från andra länder, som kommer till Sverige för att jobba, alltid gör det till goda arbetsvillkor. Vi vill inte ha ett Sverige där lönedumpning är ett konkurrensmedel eller där människor på andra sätt riskerar att fara illa.

EG-domstolens dom i det så kallade Vaxholmsfallet ifrågasatte inte den svenska modellen. Både företag och människor från andra EU-länder som kommer hit måste följa våra spelregler, inklusive möjligheten att kräva kollektivavtal. De rättigheterna stärks dessutom med Lissabonfördraget. Däremot hade EG-domstolen synpunkter på svårigheten för utländska företag att få information om vilka löner som ska gälla vid arbete i Sverige.

Efter domstolens beslut tillsatte regeringen en utredning för att se över vilka eventuella konsekvenser som domen får för svensk lagstiftning. Regeringens direktiv var att försöka hitta en lösning som så långt det är möjligt bevarar den svenska modellen samtidigt som EG-rätten respekteras fullt ut. Utredningens slutsatser presenterades i slutet av 2008 och är nu ute på remiss. Regeringen kommer att lyssna in remissinstansernas synpunkter innan ett eventuellt beslut kan fattas. 

Vad tycker Moderaterna om att skapa ett ”socialt protokoll”?

Vi moderater värnar den svenska modellen och anser att det är helt grundläggande att det alltid råder trygghet och god ordning på svensk arbetsmarknad. Alliansregeringen har därför arbetat aktivt både inom EU och på hemmaplan för att säkerställa att människor som kommer hit från andra EU-länder för att arbeta aldrig ska behöva göra det till undermåliga villkor.

Förslaget om ett socialt protokoll berör vad som ska gälla när ett företag kommer till Sverige med ett kollektivavtal från ett annat EU-land. Vid en konflikt kring villkoren i avtalet är protokollet tänkt att se till att så kallade sociala rättigheter alltid äger företräde över den fria rörligheten.

Protokollets förespråkare missar att mycket har skett i EU för att säkerställa att goda arbetsvillkor gäller vid rörlighet över gränserna. För det första ifrågasätter inte EU den svenska modellen. Hoten kommer snarare från socialdemokrater som vill att EU ska bestämma över till exempel vilka arbetstider som ska gälla här. För det andra stärks löntagarnas rättigheter tack vare Lissabonfördraget, vilket vi välkomnar. Till skillnad från den tidigare ordningen blir arbetstagarnas rättigheter bindande rättsakter för medlemsländerna att följa. För det tredje tydliggör EU:s utstationeringsdirektiv att lönedumpning inte ska vara tillåtet som konkurrensmedel.

Vi moderater menar att det finns uppenbara risker med att foga ett socialt protokoll till Lissabonfördraget. Ett protokoll skulle kräva en omförhandling av Lissabonfördraget, eller ett nytt fördrag, och behöva godkännas av samtliga medlemsstater. I Europa finns det mycket stor spännvidd mellan medlemsstaterna i synen på vilka regler som ska gälla när arbetskraft rör sig över gränserna. Resultatet av en omförhandling skulle mycket väl kunna bli betydligt sämre möjligheter att undvika lönedumpning. Det vill vi inte medverka till.

Dessutom skulle ett protokoll kunna användas för att resa hinder för utländska företag att komma till Sverige. På samma sätt skulle det kunna användas mot svenska företag som vill bedriva verksamhet i andra EU-länder. Vi moderater tror att Europa behöver mindre protektionism för att klara jobben. Därför är vi för en balans där vi tar till vara den fria rörlighetens förtjänster men samtidigt värnar den svenska modellen och undviker lönedumpning.

Hur ställer sig Moderaterna till EU:s utstationeringsdirektiv?

Utstationeringsdirektivet reglerar villkoren för anställda från ett EU-land som utför tillfälliga arbeten i ett annat EU-land. Riksdagen har fattat beslut om utstationeringslagen som hanterar direktivet för Sveriges del.

Den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet handlar om arbetstagares rättigheter på sju områden. Det handlar till exempel om arbetstider, diskriminering med mera. Utstationeringslagen hänvisar sedan till lagstiftning i sex av dessa områden – men inte när det gäller löner eftersom vi i Sverige ordnar lönebildningen i kollektivavtal och inte i lag. Hur den här avvägningen ska hanteras ska vi lösa på nationell nivå. Det är det vi gör genom den Stråth-utredning som nu är ute på remiss innan ett beslut kan fattas senare i år.

Vår grunduppfattning är att utstationeringsdirektivet är bra eftersom det underlättar för rörlighet, tjänster, jobbskapande, forskning och företagande över nationsgränserna. Det gör det tydligt vad som gäller, men innebär också att vi sätter upp spelregler för människor som är utstationerade här.

Till skillnad från socialdemokraterna vill vi inte medverka till att riva upp

utstationeringsdirektivet. EU:s medlemsstater är splittrade i sakfrågan och med nya förhandlingar finns det en överhängande risk att en sådan kompromiss går i helt fel riktning med mer lagreglering och mindre utrymme för parterna att ta ansvar. Resultatet skulle kunna bli en svagare svensk modell och sämre möjligheter att motverka lönedumpning på svensk arbetsmarknad.

Asyl

Varför vill Moderaterna ha ett gemensamt asylsystem för EU?

De ökade asylförfrågningarna är en stor utmaning för Sverige och hela EU. Sverige tar idag ett mycket stort ansvar och utgör en generös fristad för många människor på flykt. Vi är stolta över att vara det och tycker att Sverige också i fortsättningen ska visa gott föredöme.   

Samtidigt är det i längden inte hållbart att ett mindre antal länder, som Sverige, tar emot många fler flyktingar än vad betydligt större medlemsstater gör. Om fler medlemsstater följde Sveriges exempel skulle EU både kunna ta på sig ett större gemensamt flyktingansvar och se till att fördelningen blev jämnare mellan länderna. Dessutom skulle det finnas en större rättssäkerhet för människor som söker asyl i EU genom att det blir en större tydlighet i vilka regler som gäller.  

Vi moderater vill därför se en gemensam asyl- och migrationspolitik inom EU så snart som möjligt. EU-kommissionen presenterade de första lagförslagen våren 2008. Senast 2010 väntas systemet finnas på plats.

Brottslighet och terrorism

Hur vill Moderaterna bekämpa kriminalitet och terrorism?

För att bekämpa den grova organiserade brottsligheten behövs ett kraftfullt och gränsöverskridande rättsligt samarbete. Därför ställer sig Moderaterna bakom förslaget till det så kallade Prümfördraget. Det syftar till att underlätta informationsutbyte, gemensamma insatser för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt förebygga brott.

När brottslingarna kan röra sig fritt över nationsgränserna krävs att också polisen och åklagarna i olika länder kan samarbeta utan att tyngas ned av onödig byråkrati. Därför vill vi moderater förbättra utbytet av information mellan medlemsländerna. Det kan till exempel handla om att försöka identifiera ett DNA-spår som har påträffats vid en mordplats eller undersöka om en misstänkt person också förekommer i utredningar i andra medlemsländer. Vi vill också utveckla polisens möjlighet att ta hjälp av andra länders polis, till exempel för att utreda gränsöverskridande brottslighet eller få hjälp av andra länders supporterpolis i samband med stora idrottsevenemang.

Sveriges verkan för att förebygga terrordåd ska förstärkas ytterligare. Samarbetet med EU och FN ska intensifieras i syfte att effektivisera arbetet. Därför stödjer vi EU:s nya rambeslut med syfte att harmonisera medlemsstaternas nationella straffrättsliga bestämmelser så att det blir straffbart att uppmana andra att begå terroristbrott samt att rekrytera eller utbilda andra till att begå terroristbrott. Vi anser även att brottsbekämpande myndigheter ska kunna samarbeta internationellt.

Byråkrati

Hur ser Moderaterna på byråkratin inom EU?

Moderaterna tycker att EU bara ska ägna sig åt sådant som medlemsländerna inte kan genomföra bättre på egen hand. Detta är ett sätt att säkerställa att EU:s skattepengar alltid används på ett effektivt sätt.

Det är viktigt att EU inte ägnar sig åt detaljregleringar som försvårar för företag, människor eller idéer att röra sig över gränserna. Vi driver därför frågan om att minska regelbördan för företagen med 25 procent till 2012 hårt. Det handlar inte bara om att förenkla regler utan också om att slopa dem helt och hållet på områden där de inte tillämpats på länge eller där det saknas ett tydligt mervärde av att ha dem. Vi tycker även att den gemensamma jordbrukspolitiken bör minskas i omfattning då den står för en stor del av byråkratin och mer än hälften av EU:s budget.

Djurrätt

Vad anser Moderaterna angående handeln med dun från levande fåglar?

Med ökande rörlighet för varor är det viktigt att man som konsument känner sig trygg med att det man köper i affären kommer från djur som behandlats väl och på ett sätt som inte riskerar människors eller djurs hälsa. Det nyligen gjorda reportaget angående handeln med dun från levande fåglar visar att det tyvärr finns mycket kvar att göra för att förhindra att djurplågeri av denna sort inträffar igen.

Dunplockning från levande fåglar är förbjudet i Sverige men tillåtet i EU. Därför verkar vi för en gemensam lagstiftning inom EU som skyddar djur från den typen av hantering som uppmärksammades i reportaget kring dun. Djurskyddsfrågorna kommer också att vara mycket högt prioriterade under det svenska ordförandeskapet i EU under andra halvåret 2009.

Energi

Hur vill Moderaterna nå målet om en högre andel förnyelsebar energi­, utan att det hotar vårt ­välstånd?

Moderaterna anser att en bra miljöpolitik och god ekonomi är beroende av varandra. Sverige är ett gott exempel på att det går att förena en ökad tillväxt med en bättre miljö. Svensk ekonomi har vuxit med 44 procent sedan 1990 medan utsläppen minskat med 9 procent.

Sverige har redan EU:s högsta andel av förnyelsebar energi men vi vill nå ännu högre mål. Detta genom att man stimulerar användningen av miljövänlig energi och satsar på frihandel med renare energi, både inom och utanför EU. Vatten- och kärnkraften är våra renaste befintliga energikällor men vi behöver även satsa på flera andra energikällor framöver.

Moderaterna är också positiva till en inre energimarknad i EU, där produktion och distribution är skilda åt. Därigenom kan vi hjälpa andra länder med ökande energibehov att klara det utan att äventyra vare sig klimatet eller jobben.

Euron

Vill Moderaterna introducera euron som Sveriges officiella valuta?

Vi moderater är övertygade om att Sverige skulle tjäna på att införa euron – både ekonomiskt och politiskt. Finanskrisen har gjort det uppenbart att Sverige, trots välskötta statsfinanser, är känsligare än större valutaområden som just eurozonen. Resultatet märker vi inte minst genom att vi får mindre för vår svenska krona när vi reser utomlands samtidigt som importerade varor blir dyrare.

Dessutom påverkas vi redan idag av de beslut som utformas av eurozonens ledare. Som ett litet exportberoende land får många av besluten lika stor effekt på oss som på de länder som deltar i samarbetet. Så länge vi står utanför saknar vi formell rätt att påverka hur reglerna ska se ut och får finna oss i att andra länder bestämmer över vår framtid.

Vi moderater vill att euron införs i Sverige samtidigt som vi fortfarande respekterar resultatet från folkomröstningen 2003. Någon ny folkomröstning under innevarande mandatperiod är inte aktuell och en framtida svensk anslutning förutsätter att det finns ett folkligt stöd för att göra det.

EU:s budget

Vad ska EU:s budget användas till?

Vi moderater vill både minska EU:s budget och ta krafttag för att säkerställa att medlen alltid används på effektivast möjliga sätt. Ungefär en procent av medlemsstaternas budgetar går till EU och det är viktigt att medborgarna kan lita på att skattemedlen används effektivt och till rätt saker. 

Vi förespråkar en minskning av EU-budgetens utgifter för jordbrukspolitiken. Det är fel att närmare hälften av EU:s pengar går till en jordbrukspolitik som inte bara är dyr utan också har många negativa konsekvenser. Vi anser även att regionalpolitiken behöver reformeras, både i fråga om utformning och i omfattning. Unionens regionalpolitiska insatser bör koncentreras till de länder inom EU som har klart lägre välståndsnivå än genomsnittet.

EU har under de senaste fjorton åren inte fått en enda helt ren revisionsrapport. Pengarna förvaltas inte alltid effektivt, framförallt på grund av att medlemsländerna inte klarar av att hantera dem på ett korrekt sätt. Vi moderater kräver därför att alla medlemsländer lämnar ett så kallat nationellt intygande där de garantera att de använt EU:s medel på ett ansvarsfullt sätt. Sverige är ett av endast fyra medlemsländer som redan förbundit sig att göra detta och det borde vara självklart för alla medlemsländer att göra detsamma.

Familjepolitik

Är Moderaterna mot­ståndare till aborter?

Nej. Vi värnar kvinnans rätt till abort och vill inte göra några förändringar i den lagstiftning som reglerar området idag.

Till skillnad från Socialdemokraterna tycker Moderaterna att det är viktigt att vi i Sverige själva får bestämma över de svenska regler som finns inom områden som detta. Därför vill vi inte ha någon gemensam EU-lagstiftning på området.
Vill Moderaterna att andra länders skilsmässoregler ska gälla i Sverige?

Nej. Enligt svensk lag finns det en ovillkorlig rätt att få skilja sig. Det är något som vi tycker är bra och som ska gälla för alla som bor i Sverige. 

Den svenska regeringen och Moderaterna har sagt nej till EU-kommissionens förslag om enhetliga regler om vilket lands lag som ska användas i mål om skilsmässa. För oss är det en självklarhet att de enskilda ländernas domstolar ska tillämpa sina egna lagar. Det är orimligt att svensk domstol, som förslaget vill, i vissa skilsmässomål ska tvingas tillämpa ett annat lands lagar.

Fildelning

Hur ser Moderaterna på olaglig fildelning inom ramen för EU:s lagstiftning?

Internet är per definition gränsöverskridande och vi moderater står emot de krafter som vill reglera för mycket eller i fel riktning, till exempel genom att reglera innehåll. Vissa gemensamma spelregler är dock nödvändiga. Upphovsrätten ska respekteras även på Internet och därför vill vi verka inom EU för att det blir en rimlig balans mellan skyddet för upphovsmännens egendom och den personliga integriteten i frågor som rör olaglig fildelning. Tydliga spelregler behövs så att branschens olika aktörer kan ta tillvara de otroliga möjligheter som teknikutvecklingen ger.

 Branschen måste ta sin del av ansvaret och fortsätta utveckla attraktiva och prisvärda lagliga alternativ. Vi moderater vill inte skydda föråldrade affärsmodeller utan värna upphovsrätten, även i den digitala miljön. Däremot är vi emot att stänga av människor från nätet. Det skulle innebära för stora inskränkningar i dessa personers liv och är därför oproportionerligt. Vi moderater kommer att fortsätta arbeta för att avstängning från nätet inte ska vara möjlig både i Sverige, i ministerrådet samt i Europaparlamentet.

Fiske

Vad vill Moderaterna göra åt EU:s överfiske i Östersjön?

Vi är mycket oroade över att bestånden av fisk, till exempel torsk, uppvisar en oroväckande utveckling. En bidragande orsak är det utbredda svartfiske som leder till att bestånden utarmas. Därför vill vi förändra EU:s gemensamma fiskepolitik, se ett större gemensamt ansvarstagande och en bättre uppföljning av regelbrott.

Redan nu har vi fått gehör för att förhandla ned kvoter och för kravet att även våra grannländer ska följa våra gemensamma regler. EU:s fiskepolitik, och även havspolitiken, måste dock förändras ännu mer för att bli ekologiskt hållbar. Här har Sverige en mycket viktig uppgift framöver.

Företagande

Hur ser Moderaterna på Lissabonstrategin, som innebär att EU ska vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010?

Moderaterna anser att det är centralt att den så kallade Lissabonstrategin förverkligas så att villkoren för företagande och innovationer förbättras. Att underlätta för jobbskapande över nationsgränserna är en av EU:s absolut viktigaste uppgifter.

Vi vill att EU ska fokusera på att ta bort regler som försvårar för företag och handel. Därför ska Sverige bland annat driva på för att målsättningen att minska regelbördan med 25 procent till 2012 genomförs.

Det handlar dock inte bara om att förenkla regler. Lika centralt är att slopa dem helt och hållet inom de områden där reglerna inte har tillämpats på länge eller där det inte finns ett tydligt mervärde av att ha gemensamma regelverk. Det är också viktigt att skattebördan minskas för företag och att den inre marknaden stärks.

Försvar

Vill Moderaterna att EU ska bli en militär stormakt?

Nej, vi vill inte att EU ska bli en egen militär stormakt. Däremot tycker vi att det är viktigt att unionen är med och tar ansvar för att främja fred och frihet. Medlemsstaternas deltagande i EU:s fredsfrämjande insatser ska alltid ske på frivillig väg.

Moderaterna vill att EU-länderna ska samarbeta även militärt för att kunna hantera konflikter av det slag vi såg på Balkan under 1990-talet. Där saknade EU förmågan att agera utan stöd från USA, trots att Jugoslavien låg i Europa. I dag gör EU mycket betydelsefulla insatser för freden i denna del av Europa. EU har till exempel tagit över den civila polisinsatsen i Kosovo efter FN och den konfliktförebyggande militära insatsen i Bosnien efter Nato.

Vad tycker Moderaterna om Sveriges medverkan i EU:s snabbinsatsstyrka?

Vi tycker det är bra att Sverige genom den pågående medverkan i Nordic Battlegroup tar ett stort ansvar för fred och säkerhet i vårt närområde.

Under det första halvåret 2008 ledde Sverige en av EU:s två snabbinsatsstyrkor. Syftet med denna är främst att vara först på plats vid händelse av konflikt eller annan kris. Vi anser att Sverige också i fortsättningen ska delta i detta samarbete.

Inre marknaden

Hur ser ni på framtiden för den inre marknaden?

Den inre marknaden är en av EU:s största succéer. Den inre marknaden innebär att det inte finns några gränser inom unionen för varor, tjänster, kapital eller människor. Det möjliggör för handel, företagande, resande, att flytta, bosätta sig, studera eller arbeta i ett annat land.

Moderaterna har medverkat till att stärka den inre marknaden väsentligt, till exempel genom tjänstedirektivet och genom nya avregleringar av post- och telesektorn. Samtidigt är arbetet ännu inte fullbordat. Ansträngningarna för att utvidga den inre marknaden till nya områden, som till exempel tjänstesektorn för utbildning, vård och olika former av kommunikationer, bank- och försäkringstjänster med mera, fortsätter. Onödiga regleringar måste tas bort och vi stöder kommissionens ansträngningar för att minska den byråkratiska bördan för europeiska företag.

Jakt

Tycker Moderaterna att EU ska bestämma över våra viltarter?

Nej. Moderaterna anser inte att EU ska ha möjlighet att bestämma över Sveriges viltarter. Vi anser att de EU- regler som finns idag behöver förändras.

Regelverken antogs på den tiden då EU fortfarande hade relativt få medlemsländer och innan Sverige blev medlem. Reglerna skulle med stor sannolikhet se väldigt annorlunda ut idag om alla medlemsländer hade haft möjligheten att påverka utformningen av dem.

Jobb

Hur tycker Moderaterna att EU ska arbeta för att skapa fler jobb inom Europa?

Vi moderater anser att jobben är en av EU:s absolut viktigaste uppgifter. På samma sätt som vi vill driva på för att minska utanförskapet i Sverige vill vi driva på för att minska utanförskapet i hela EU. EU:s framtida konkurrenskraft kan varken bygga på gamla meriter eller låga löner. Istället ska den globala konkurrensen från länder som Kina, Indien och USA mötas med hög kunskapsnivå, fri rörlighet och välutvecklade företag i konkurrenskraftiga branscher. Vi ska göra saker bättre än vad andra länder klarar av.

Moderaterna ställer sig bakom Lissabonstrategin vars syfte är att gemensamt verka för en hållbar tillväxt och välfärd genom öppna marknader, investeringar i utbildning och entreprenörskap. Inom ramen för Lissabonstrategin har EU-länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010. Det handlar bland annat om att fullborda den inre marknaden i EU och stärka de offentliga finanserna i EU-länderna.

Det finns fortfarande problem vad gäller till exempel konkurrenshinder och monopol som snedvrider konkurrensen samt hämmar utvecklingen. Därför fortsätter ansträngningarna för att utvidga den inre marknaden till nya områden. Exempel på sådana är områdena för utbildning och sjukvård samt olika former av bank- och försäkringstjänster.

Idag finns det alltför många hinder för den som vill utöva sitt tjänsteyrke i ett annat land. Många länder har fortfarande krav för etablering eller tjänsteutövning som i praktiken utestänger konkurrens från andra länder. Vi kommer att verka för gemensamma EU-regler i syfte att möjliggöra rörlighet för tjänsteutövare, inte minst för att gynna svenska småföretagare. Ett effektivt genomförande av tjänstedirektivet skulle betyda att en mängd legala och administrativa handelshinder kan undanröjas, utan att påverka den svenska arbetsrätten.

Jordbruk

Vad tycker Moderaterna om jordbruksstödet?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik är både kostsam och orättvis. Den bör därför successivt avvecklas på ett sätt som ger välskötta jordbruksföretag goda förutsättningar att arbeta vidare och som säkerställer livsmedelssäkerhet och god kvalitet.

Anser Moderaterna att alltför stor del av EU:s budget går till jordbrukspolitiken?

Ja, Moderaterna är en tydlig röst för att minska omfattningen av EU:s jordbrukspolitik.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik motsvarar ungefär 45 procent av unionens totala budget och står för en avsevärd del av byråkratin. Grundläggande reformer av jordbrukspolitiken är en förutsättning för att kunna begränsa EU:s budget och minska byråkratin.

Jämställdhet

Vad tycker Moderaterna att man ska göra för att öka jämställdheten inom EU?

Vi tycker att det är mycket viktigt att förbättra jämställdheten inom EU på alla nivåer. Moderaterna har själva, inför valet till Europaparlamentet 2009, arbetat aktivt med att få fler kvinnor att kandidera och har lika många män som kvinnor på valsedeln. Vi tycker även att det är viktigt att EU själva tar frågan om jämställdhet på större allvar och arbetar för en jämnare könsfördelning på ledande positioner.

Moderaterna vill att Sverige ska vara en god internationell förebild jämställdhet. Det finns många exempel på hur regeringen arbetar för ökad jämställdhet som vi tror att andra länder kan dra nytta av. Det handlar till exempel om jämställdhetsbonusen och Alliansregeringens satsningar på jämställdhet i skolan. Lika viktigt är att EU aldrig sätter upp begränsningar för hur långt Sverige ska få gå på jämställdhetsområdet.

Klimat

Vad tycker Moderaterna om EU:s klimatmål?

EU har de tuffaste klimatmålen i hela världen och inom unionen är det Sverige som gör allra mest. Vi anser att det är av yttersta vikt att samtliga medlemsländer nu fullföljer sina åtaganden så att EU kan fortsätta att gå före i det internationella klimatarbetet. Energi- och klimatpaketet, som lades fram i januari 2008, måste snabbt behandlas. 

EU:s energi- och klimatpaket innehåller bestämmelser om att Sverige ska minska sina utsläpp med 37 procent till 2020. Alliansregeringens energiöverenskommelse har dock satt upp ett ambitiösare mål, nämligen 40 procent. Det tycker vi moderater är bra. Vi ser gärna att fler länder följer den svenska linjen, särskilt de länder som i hög utsträckning är beroende av fossila bränslen.

EU står för 13 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Detta är inte ens en femtedel av det samlade utsläppet. Därför är det viktigt att använda EU för att påverka internationella miljö- och klimatförhandlingar och därigenom utöva inflytande långt utanför Sveriges nationsgräns. Det är helt avgörande att fler av världens länder tar sitt ansvar och binder sig vid tuffa gemensamma mål.

Knark

Hur vill Moderaterna arbeta mot den omfattande narkotikahandel som finns i Europa?

Vi vill värna den svenska linjen om nolltolerans och låta den få större utrymme inom hela EU. Det skulle innebära att färre människor behövde hamna i missbruk och att fler kan ta sig därifrån.

Narkotikamissbruket skördar varje år tusentals offer. Som regel drabbas unga människor värst och ofta med katastrofala konsekvenser som följd. Sveriges röst behövs för att vinna striden mot de krafter som vill göra narkotika mer rumsrent i Europa. Moderaterna tror på att möta narkotikaproblemen med en kombination av förebyggande arbete, förbud mot innehav och konsumtion samt god missbrukarvård.

Moderaterna tycker att EU kan göra ännu mer för att stoppa den internationella narkotikahandeln. Ett exempel är att vi vill bygga ut Europols verksamhet till att omfatta analys av beslagtagna droger, eftersom det kan ge viktig information som hjälper polisen att kartlägga nätverken och bekämpa narkotikahandeln.

Lissabonfördraget

Vad tycker Moderaterna om Lissabonfördraget?

Moderaterna är positiva till Lissabonfördraget. Det gör EU öppnare och ger större inflytande för de folkvalda organen, både Sveriges riksdag och Europaparlamentet.

Med Lissabonfördraget ökar demokratin och insynen. Det blir lättare att fatta beslut, tydligare vad EU får och inte får göra och de medborgerliga rättigheterna får ett bättre skydd. Dessutom kommer samarbetet kring brottsbekämpning att underlättas med de nya beslutsreglerna.

Vad tycker Moderaterna om de förändringar som Lissabonfördraget innebär för EU:s gemensamma utrikespolitik?

Det kommer att stärka EU:s gemensamma utrikespolitik och ge EU möjlighet att verka som en positiv kraft i resten av världen.

Lissabonfördraget förbättrar förutsättningarna för att EU ska kunna föra en effektivare och tydligare gemensam utrikespolitik. Bland annat får unionen en permanent representant för utrikespolitik vilket gör det enklare för EU att tala med en röst gentemot resten av världen.

Fördraget stärker också EU:s främsta utrikespolitiska instrument, den fortsatta utvidgningen av unionen. Detta eftersom det nya fördraget gör det praktiskt möjligt att hantera ett EU med ett fortsatt växande antal medlemmar. Samtidigt innebär inte Lissabonfördraget att medlemsstaterna förlorar inflytande över sin utrikespolitik, då alla länder behåller sin vetorätt över viktiga utrikespolitiska beslut som EU fattar.

Varför ville inte Moderaterna ha en folkomröstning om Lissabonfördraget?

Lissabonfördraget är ett tilläggsfördrag, det fjärde sedan Sverige gick med i EU. Vi ansåg därför att Lissabonfördraget skulle hanteras på samma sätt som tidigare fördragsändringar, genom en öppen process med debatter och propositioner till riksdagen. Under våren 2008 genomfördes en bred remissrunda med 214 remissinstanser. En bred majoritet av remissinstanserna stödde förslaget.

Sedan prövades Lissabonfördraget av Lagrådet. I sitt yttrande konstaterade Lagrådet att Lissabonfördraget inte föranledde någon grundlagsändring och att det därmed inte fanns något rättsligt hinder att godkänna fördraget som planerat. Regeringen överlämnade en proposition i ärendet till riksdagen den 3 juli. Den 20 november beslutade riksdagen med bred majoritet att godkänna Lissabonfördraget.

Vad händer nu efter Irlands nej till Lissabonfördraget?

Lissabonfördraget var tänkt att träda i kraft den 1 januari under förutsättning att alla länder då ratificerat det. Så blev det inte eftersom två medlemsstater, Irland och Tjeckien, inte ratificerat fördraget. Enligt irländsk lag måste det irländska folket säga ja till fördraget i en folkomröstning för att det ska kunna ratificeras.

En ny folkomröstning kommer att hållas i Irland under hösten 2009. Tjeckien kommer att fatta beslut om fördraget under våren. Det är med andra ord i nuläget inte klart om det innebär att Lissabonfördraget bara drar ut på tiden eller faller helt. Tills dess gäller dagens fördrag, det så kallade Nicefördraget.

Är Irlands nej en kris för EU?

För att ett nytt EU-fördrag ska komma på plats krävs att alla medlemsländer är överens. Lissabonfördraget är ett bakslag för EU, men vi är övertygade om att samarbetet kommer att fortsätta utvecklas. I brist på Lissabonfördrag gäller fortfarande Nicefördraget.

Det är viktigt att EU hittar en lösning tillsammans med irländarna som en majoritet känner sig bekväm med. Sverige kommer på alla sätt att bidra i det arbetet. Under toppmötet i december 2008 enades medlemsstaterna om flera steg för att lösa situationen. Det innebar bland annat att varje land får varsin kommissionär och att rådet och Irland ska enas om rättsliga garantier för skattefrågor, neutralitet, samt sociala och etiska frågor. Detta under förutsättning att Irland ratificerar Lissabonfördraget innan den nuvarande kommissionens mandatperiod löper ut.

Hur påverkar Irlands nej till Lissabonfördraget det svenska ordförandeskapet?

Om Lissabonfördraget träder i kraft under ett pågående EU-ordförandeskap, ska resten av det aktuella ordförandeskapet genomföras under befintliga former. Det betyder att man arbetar vidare enligt gällande regler, det vill säga utan bland annat en vald ordförande för Europeiska rådet.

Sannolikt får vi då svårare att nå framgång med utvidgningen och mer ansvar för att hantera den eventuella fortsättningen av Lissabonfördraget. Det finns risk för att vi får lägga ner mer tid på institutionella frågor istället för de politiska sakfrågor som vi vill fokusera på.

Hur påverkar Irlands nej till Lissabonfördraget Europaparlamentet?

Lissabonfördraget var en förutsättning för att få 20 svenska ledamöter av 751 i Europaparlamentet. Nu blir det Nicefördragets 18, med andra ord en färre än dagens 19. Antalet ledamöter ska enligt Nicefördraget vara 732 men får öka tillfälligt om något nytt medlemsland tillkommer, vilket hände 2007 med Rumänien och Bulgarien (nu är de 785). Nya länder kan förstås också få specialregler, men i längden blir det svårare att motivera detta.

Om Lissabonfördraget träder i kraft kommer Sverige få välja 18 Europaparlamentariker i juni 2009. Två ytterligare tillkommer om och när Lissabonfördraget träder i kraft.

Vad händer med kommissionen?

Kommissionen ska, enligt Nicefördraget, minska i storlek när EU får 27 medlemmar vilket redan inträffat och gäller från och med nästa år. Lissabonfördraget sköt upp detta till 2014 och definierade hur kommissionen skulle minska. På rådsmötet i december enades man dock om en färdväg framåt som innebar att om Lissabonfördraget träder i kraft ska EU-kommissionen även i fortsättningen utgöras av en kommissionsledamot per medlemsland.

Löner

Hur ser Moderaterna på EU-parlamentarikernas ändrade ersättningsregler?

Nu görs parlamentarikernas ersättningsregler om, vilket vi moderater länge har efterlyst. De nya reglerna innebär att parlamentarikerna nu får ersättning för faktiska utlägg, betalar svensk skatt och att alla parlamentariker oavsett land får samma lön.

Vi tycker liksom socialdemokraterna att detta sammantaget är ett bättre system än det som tidigare fanns, men drev samtidigt linjen att de svenska parlamentarikerna borde ha fått samma lön som en riksdagsledamot. För svenska parlamentariker innebär detta en höjning och det är olyckligt att det sker just nu.

Miljö

Varför ska EU samarbeta i miljöfrågor?

Få frågor understryker lika tydligt vikten av ett starkt EU-samarbete som miljöutmaningarna gör. Sverige ska vara en pådrivande kraft för att EU på allvar tar sig an miljö- och klimatfrågorna med bindande mål, samarbete och lagstiftning.

Vi moderater har tagit viktiga initiativ i det internationella klimatarbetet och vill bidra till en långsiktig miljöpolitik som förenar höga miljömål med ekonomisk tillväxt. Mer finns att göra för att förbättra miljön, inte minst i många nyblivna medlemsstater. Ett exempel från Europas närområde är Östersjön där Sverige inte ensamt kan värna havsmiljön. Sverige bör driva på för bättre miljövillkor för Östersjön genom finansiellt stöd från EU och gemensamma regler för trafik och sjöfart i samverkan med andra länder.

Vad tycker Moderaterna om en gemensam europeisk skogspolitik?

Moderaterna anser att skogen ska fortsätta vara en fråga för varje medlemsland. När en gemensam europeisk skogspolitik föreslogs i Europaparlamentet, med den europeiska jordbrukspolitiken som förebild, var Moderaterna starka motståndare. Det innebär dock inte att vi tycker att EU är helt utan ansvar. Många beslut som fattas i EU, bland annat på miljö- och lantbruksområdet, berör direkt eller indirekt de europeiska skogarna. EU-kommissionen har ett viktigt ansvar vad gäller att samordna dessa beslut på ett bra sätt.

Moderaterna i Europaparlamentet

Vilka frågor prioriterar Moderaterna i Europaparlamentet?

Idag har Moderaterna fyra av totalt nitton svenska ledamöter i Europaparlamentet. Moderaterna i Europaparlamentet arbetar övervägande med frågor inom miljö, brottslighet, fred, ekonomisk tillväxt och fri rörlighet. Vi arbetar även för att EU:s skattemedel ska gå till rätt saker och för att minska byråkratin. 

Moderaterna i ­Europeiska unionens råd

Vad gör Moderaterna i ministerrådet?

Alla elva moderata ministrar, inklusive statsministern, driver på i sina respektive råd för bland ­annat ett globalt klimatavtal, friare handel, fler jobb, tuffare tag mot brott och starkare utrikes- och säkerhetspolitik.
Moderaterna har en klar uppfattning om hur vi på bästa sätt kan använda Europasamarbetet för att skapa ett starkt EU för Sveriges bästa. Efter endast två och ett halvt år i regeringsställning har de moderata ministrarna nått stora framgångar i ministerrådet. Detta leder i sin tur till att Sveriges inflytande i världen ökar.

Myter om EU

Varför vill EU reglera våra lekplatser eller förbjuda böjda gurkor?

Vi moderater arbetar alltid för att EU ska fokusera på de övergripande frågorna och inte detaljstyra i onödan. Samtidigt har många av de exempel som nämns kring EU:s byråkrati inte visat sig vara sanna.
Vad gäller till exempel lekplatser är standarden framtagen i Sverige, i samråd med europeiska kollegor. Vad gäller nyheten om att EU ville förbjuda böjda gurkor så stämmer inte detta heller. Det finns en gemensam klassificering för gurkodlare för att enklare kunna sortera dessa på ett sätt som underlättar vid försäljning i andra länder. De här myterna uppstår ofta när svenska byråkrater övertolkar regler som tillkommit genom beslut på EU- eller nationell eller lokal nivå.

Den byråkrati och detaljreglering som trots allt finns jobbar Moderaterna för att bryta. Det är inte rimligt att EU ska lägga sig i till exempel vilka arbetstider som ska gälla i Sverige eller hur vår jämställdhetspolitik ska se ut. Sådana saker kan vi gott bestämma över själva i Sverige.  

Samarbete

Varför ingår Moderaterna i EPP-ED-gruppen?

EPP-ED är parlamentets största partigrupp och den grupp som ligger oss åsiktsmässigt närmast. Att ingå i EPP-ED ger oss både inflytande och goda möjligheter att påverka EU. EPP-ED tror på bland annat på frihandel, företagande och vikten av en god miljö, vilket är frågor som även Moderaterna värderar högt. Samtidigt är det viktigt att understryka att det finns frågor där partigruppen har en annan uppfattning än vad Moderaterna har.  

Sjukvård

Tycker Moderaterna att EU-medborgare ska kunna söka sjukvård i alla medlemsländer?

Vår utgångspunkt är att sjukvården i Sverige alltid ska hålla så hög kvalitet att man inte behöver söka sig utomlands för att få rätt behandling. Samtidigt kan det finnas vissa behandlingar som är så specialiserade att de bara kan genomföras på ett fåtal ställen i hela Europa. Det händer också att svenskar som befinner sig utomlands hellre vill uppsöka ett lokalt sjukhus än att behöva åka hem. 

Därför är det viktigt att fri rörlighet över EU:s nationsgränser inte gäller enbart för läkare utan också för patienter. Det skapar bättre tillgänglighet och större trygghet för medborgarna. Stärkt patientrörlighet minskar också nationella köer och tillåter specialisering medlemsstaterna emellan.

Dessutom kan ett ökat samarbete skapa arbetstillfällen genom att forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet stärker Europas konkurrenskraft. Detta innebär dock inte att EU ska ha en gemensam sjukvårdspolitik. Medlemsstaterna ska även fortsatt vara ansvariga för organiseringen och finansieringen av sin hälso- och sjukvård.

Skatter

Vill Moderaterna att EU ska ha rätt att ta ut skatt direkt från medborgarna?

Nej. Däremot har de svenska Socialdemokraterna i Europaparlamentet vid upprepade tillfällen röstat för att ge EU rätt att ta ut skatt direkt från medborgarna. Moderaterna är emot detta.

EU har i dag ingen beskattningsrätt utan finansieras av medlemsländerna genom en medlemsavgift. Det ger en tydlig och skarp kontroll över de gemensamma utgifterna. Dessutom understryker det vikten av att EU noggrant prioriterar vilka uppgifter som är viktigast och motverkar en växande byråkrati.

Skolfrukt

Varför är Moderaterna emot det så kallade skolfruktsprogrammet, som innebär att barn får gratis frukt i skolan?

Alla kan vi säkert hålla med om att vi – och kanske särskilt våra barn – borde äta mer frukt. Men allt som är vällovligt ska inte med automatik beslutas om i EU. Skolfruktsprogrammet ett typexempel på ett initiativ ifrån EU som Sverige inte bör genomföra. Även om det beskrivs som en folkhälsoåtgärd så handlar det i verkligheten snarare om att skapa stöd och finansiering åt odlare i Sydeuropa som behöver få avsättning för sina produkter.
Protektionism och onödiga subventioner är vi emot. Frukt i skolorna är en uppgift som kommuner och skolor kan klara själva.

Vårt perspektiv är att försöka flytta ner så många beslut som möjligt till den nivån där de hör hemma. Moderaterna ser gärna frukt i våra skolor men inte via EU-subventioner och onödig byråkrati.

Snus

Vad tycker Moderaterna om att det är förbjudet att sälja snus i andra EU-länder?

Vi tycker att förbudet mot snus är illa underbyggt och ska avskaffas. EU:s negativa inställning till snuset har varit en omdiskuterad fråga alltsedan Sverige blev medlem i EU. Idag är det förbjudet att sälja snus i EU medan det är tillåtet i Sverige tack vare ett permanent undantag.

Tjänstedirektivet

Vad anser Moderaterna om tjänstedirektivet?

Tjänstedirektivet är mycket viktigt för att utveckla EU:s inre marknad. Det kommer att leda till ökad tillväxt, högre sysselsättning och nya möjligheter för svenska företag.

Ett effektivt genomförande av tjänstedirektivet betyder att en mängd legala och administrativa handelshinder kan undanröjas. Det skapar goda förutsättningar för ökad tjänstehandel i Europa. Det kan göra det lättare för svenska tjänsteföretag, inte minst för små och medelstora företag, att sälja sina tjänster på den europeiska marknaden och för europeiska företag att investera i Sverige. Det är dock viktigt att understryka att detta inte påverkar den svenska arbetsrätten.

Utrikes- och ­säkerhetspolitik

Hur ser Moderaterna på EU:s säkerhetspolitiska samarbete?

Vi anser att Sverige har en viktig roll att spela i EU:s säkerhetspolitiska samarbete för att främja fred och frihet.

Sverige bör vara med i det säkerhetspolitiska samarbete där också våra grannar i Norden och kring Östersjön deltar. Det är ett samarbete som ger Sverige större möjligheter att värna de demokratiska värden som vi tycker är viktiga. Genom att ingå i samarbetet kan vi dessutom bidra till att stärka den viktiga transatlantiska länken.

Hur ser Moderaterna på Gazakonflikten?

Moderaterna välkomnar att striderna i Gaza upphört. Konflikten har skapat ett enormt humanitärt lidande vilket är oacceptabelt. Israel måste häva sin isoleringspolitik gentemot Gaza. Lika viktigt är det att Hamas respekterar vapenvilan. Smugglingen av vapen måste upphöra och befolkningen i Gaza behöver nu stöd från världens länder för återuppbyggnad. Israel har här ett särskilt viktigt ansvar i den processen. Det är också angeläget att en fredsprocess skyndsamt kommer igång. Ingen av parterna i konflikten kommer att uppnå sina politiska målsättningar med militära medel.

Vad tycker Moderaterna om Rysslands konflikt med Georgien?

Moderaterna har kraftfullt fördömt det ryska angreppet mot Georgien som ägde rum i början av augusti 2008. Att det rört sig om aggressionshandlingar, oförenliga med internationell rätt och grundläggande principer för säkerhet och samarbete i Europa, är alldeles uppenbart. Vi har verkat för att EU ska ha en tydlig och sammanhållen linje till stöd för respekt för Georgiens territoriella integritet. Vidare har vi uttalat ett starkt stöd för det sexpunktsprogram som unionen framförhandlat med parterna som kräver ett ryskt trupptillbakadragande och möjligheter för flyktingar att återvända till Sydossetien och Abchazien. Georgienkonflikten har också ökat behovet av en förstärkt EU-politik gentemot östra Europa i allmänhet och Ukraina i synnerhet.

Utvidgningen

Ska EU:s utvidgning få fortsätta?

Ja. Europasamarbetet har bidragit till fred, gemensam säkerhet och utveckling och utvidgningen har varit en stark bidragande orsak till detta. Moderaterna anser att de länder som uppfyller kraven på demokrati och mänskliga rättigheter ska få bli medlemmar i EU.

Moderaterna vill även att förhandlingarna om medlemskap med kandidatländerna Kroatien, Makedonien och Turkiet ska fortsätta. Samtidigt vill vi se en mer aktiv och attraktiv politik även gentemot andra länder i EU:s närområde.

Varför tycker Moderaterna att Turkiet ska bli medlem i EU?

Ett demokratiskt och ekonomiskt stabilt Turkiet kan spela en viktig roll inom det europeiska samarbetet. Vi förespråkar att Turkiet ska bli medlem den dagen då landet uppfyller EU:s krav på nya medlemsländer kring demokrati och medborgerliga rättigheter.

Turkiet har genomgått stora förändringar de senaste åren. Dödstraffet har avskaffats, tortyr förbjudits och minoriteters rättigheter har stärkts. Samtidigt återstår det oerhört mycket att göra. Yttrandefriheten är grundlagsfäst i Turkiet men de många åtal mot ”kränkning av turkiskheten” som förekommer visar att det ännu finns problem.

Yttrande- och informationsfrihet

Vad är Moderaternas syn på tryck- yttrande- informationsfriheten, särskilt sett i ljuset av vårt ­medlemskap i EU?

Moderaterna är partiet som starkast står för frihet i Sverige och vi värnar kraftigt våra grundläggande fri- och rättigheter. Yttrande- och tryckfriheten utgör ett centralt fundament i vår demokratiska rättstat och bygger på en lång tradition av att vi i Sverige har haft en mycket vid yttrandefrihet och starka rättssäkerhetsgarantier ifråga om tryckfrihet.

Medlemskapet i EU ställer krav på samordning av lagstiftning länderna emellan, samtidigt som det är rimligt att man i vissa särskilt viktiga fall kan tillåtas göra undantag. Tryck- och yttrandefriheten är ett sådant område där vi från svensk sida har begärt undantag från i övrigt gällande EG-rätt, eftersom den i Sverige är så vid och bygger på sådan gammal hävd.

Öppenhet

Hur vill Moderaterna bidra till att EU blir mer öppet och att medborgarna får en demokratisk insyn?

Moderaterna fortsätter att driva på för att EU ska bli mer öppet. Öppenheten är det bästa sättet att bekämpa korruption och oegentligheter. 

Moderaterna är positiva till Lissabonfördraget som innebär en rad viktiga reformer för att förbättra öppenheten och demokratin i EU-samarbetet. Det folkvalda Europaparlamentets inflytande ökar och Sveriges riksdag får en tydlig roll i att bevaka att närhetsprincipen följs. Fördraget fastslår att man tydligare ska avgöra om ett beslut ska fattas på EU-nivå eller i varje enskilt medlemsland. Kommissionen ska även hålla samråd med det civila samhället innan ett nytt lagförslag läggs fram.

Östersjön

Hur vill Moderaterna arbeta för ett bättre samarbete kring Östersjön?

Havspolitiken är en prioriterad del av regeringens arbete. Inför ordförandeskapet 2009 vill Sverige driva fem prioriterade områden, varav ett är Östersjön och relationerna med närområdet.

Många hävdar rätten till havets resurser, men hittills har alltför få tagit ansvar för de negativa konsekvenserna för miljön. Sverige har gjort mycket men kan inte göra allt själva. Genom att Polen och de baltiska länderna nu upptas i EU kommer deras miljöförvaltningar och miljölagstiftning att successivt anpassas mot EU:s regelverk. Detta tycker vi moderater är väldigt positivt. Det måste dock till ett större samarbete kring Östersjön. Därför vill Alliansregeringen prioritera Östersjön under ordförandeskapet 2009.