Klotter och vandalismdebatt i Almedalen
JCDecaux arrangerade igår en mycket bra debatt om klotter och vandalism. Konstmuseet utgjorde spelplatsen och i värmen så debatterade Illmar Repalu från Malmö, psykiater David Eberhard, undertecknad och representanter från polis och Fryshuset. Mycket balanserat ända tills en yngre kille i publiken konstaterade att det borde vara helt ok att riva ner reklamaffischer pga storföretagens förtryck. Lite oklar logisk kedja men i hans värld var det rätt att överpröva demokratin. Det var hans rätt som gällde, hans moral. Nej, det är inte ok att ta lagen i egna händer. Ni som läser min blogg ibland vet ungefär hur jag resonerar, därför var det intressant med ett seminarium där alla fick lite mer tid på sig att utveckla temat. Jag är väl medveten om att frågan är komplex.
Min inställning till vandalism och klotter är att det drabbar hela samhället och att ungdomar måste få mer kunskap om hur orsak och verkan hänger ihop. När en sten kastas mot en buss kanske kompisens pappa kör, när en papperskorg brinner så blir det jobbigare att städa och dyrare för skattebetalarna. Det betyder sämre välfärd och mindre i kassan hos alla.
Debatten visade också att det finns många som gör ett otroligt bra jobb för att visa sambanden för ungdomar. Lugna Gatan är en sådan viktig aktör som gör ett fantastiskt jobb. Samtidigt räcker det inte att bara prata orsakssamband, det finns egentligen ingen ursäkt för att vandalisera. Att bara peka på att det inte finns tillräckliga resurser eller saker för ungdomar att göra duger inte. Det finns många förklaringar till varför det klottras – men det finns inga ursäkter för att inte ta problemen på allvar. Alexandra Pascalidou gjorde för övrigt ett jättebra jobb som moderator. Kul och proffsigt.
2009-07-01 kl 14:53
Ett sätt att möta problemen är ju att exempelvis möjliggöra lagliga sätt att utöva ett kulturellt/konstnärligt uttryck parallellt med strävan att stävja skadegörelse. Att inte definiera själva konsten/det kulturella uttrycket som kriminellt i sig utan istället fokusera på den olagliga handlingen. Därtill krävs det en större lyhördhet från det offentliga när det kommer till hur regelverken fungerar exkluderande och förtryckande. Att erkänna att vem som har rätt att yttra sig, synas etc i en offentlig diskussion och offentliga rum är en ständigt pågående förhandling och hela tiden måste tillåtas utmanas. Nolltolerans, oavsett vad den riktar sig mot, är en del av problemkomplexet som också måste tas på allvar. Här har politikerna ett särskilt ansvar eftersom det är ni som infört det men vägrar se de uppenbara problemen med det. Exempelvis hoppas jag att du som politiker och makthavare i framtiden inte kommer gå över gränsen och definiera vad som är att betraka som konst/klturellt uttryck och därmed bli lite mer öppen för en seriös diskussion kring kulturens funktion i samhället och vikten av yttrandefrihet.
2009-07-02 kl 13:52
Stockholms stad kan väl knappast kallas balanserade om man sparkar folk för att de diskuterar yttrandefrihetsfrågor? Vart tog toleransen, öppenheten och försvaret av grundlagen vägen…är det något som de borgerliga i Stockholm valt att förpassa till arkiven och valt att ersätta med metoder och ideologier som närmast hör hemma i odemokratiska samhällen? Är det verkligen de borgerligas mening att makthavarna ska bestämma vad som är konst, vad som faller inom yttrandefrihet, konstnärlig frihet och historisk betydelse/bevarandevärt?
Förväntar mig att alla politiker som värnar om yttrandefrihet och tolerans i samhället ställer sig upp och ryter ifrån, och öppet ställer sig bakom Tobias.