Jag tycker att det är knasigt att finansiera kollektivtrafiken med två olika former av avgifter? Varför kan det inte vara helt skattefinansierat? Med lite vettig fördelningspolitik så kostar det inte den cyklande sjuksköterskan något och den stackars säljaren skulle slippa promenera ända till jobbet. Dessutom skulle många avkriminaliseras som nu tvingas planka pga höga avgifter plus att man i större utsträckning skulle avstå från bilen – vilket skulle göra luften lättare att andas och husfasaderna mindre gråa.

Om ungdomar tar bröd och konserver från hyllorna på ICA så är ju inte det brottet i sig speciellt farligt, iallafall inte om man tänker på varför de tvingas ta sin mat. Många av oss _ute_i_samhället_ kallar det gör-det-själv-fördelningspolitik, i brist på sanktionerade alternativ.

Själv kommer jag inte från speciellt välbärgade förhållanden och har för det mesta plankat de senaste tjugo åren (sen jag var sju). De perioder jag knappt plankade alls var då jag gick i gymnasiet och fick åkkort av skolan och sist sossarna, som jag inte har jättemycket till övers för om jag ska vara ärlig, satt vid makten och priserna var på en human nivå, Dessutom hade de ett fantastiskt projekt där de öppnade spärrlinjen vid slussen mot nackabussarna och saltsjöbanan. Jag gillade detta, inte för att det gjorde det lättare att planka – planka kan man göra överallt och ingen spärr kan stoppa dig – utan, för att det minskade trängseln, stressen och irritationen. Hade det någon gång börjat brinna på slussen under den här perioden så hade det varit åt det hållet jag hade kutat. Spärrar är bara lönlöst vansinne som kostar sjuka summor skattepengar, inte bara att handla upp och installera utan även underhåll, utbyggnad och patetiska ”uppgraderingar” av systemet. Vad kontrollanter, ”guljackorna” som står innanför spärrarna ibland och alla konflikter de initierar med resenärer (nej, inte bara plankare – även ”lydiga”) kostar bland annat i form av utryckning för både polis och ordningsvakter ska vi inte tala om.
Ett första steg för bättre trivsel i kollektivtrafiken torde vara att införa 100% skattefinansierad kollektivtrafik och ta bort ”buset” till kontrollanter (många av dessa skulle inte ens få jobb som dörrvakt på någon av stadens uteställen p g a bristande servicekänsla).

Fuska är dessutom något man gör genom att engagera sig ”politiskt” i ett ungdomsförbund och sedan därigenom arbeta sig uppåt och hamna i t ex riksdagen utan att någonsin ha provat på flertalet _riktiga_ jobb, något jag tycker borde vara obligatoriskt för att få så mycket inflytande över andras liv, för att sedan bli utplacerad i diverse olika bolagsstyrelser. Fy skäms på er fuskare!

”Alla dessa satsningar kostar pengar och vår lösning har varit att vi tillsammans betalar via skatt och via avgifter. Solidariskt och rättvist.”

Hur är avgifter solidariska och rättvisa? Hur är det solidariskt och rättvist att verka för en politik som låser inne fattiga i sina förorter och därmed aktivt bidrar till segregation och utanförskap?

Jag förstår att ni fina moderater har svårt att relatera till vår verklighet här ute i förorten, men saken är den att vi sällan kan cykla till arbetet och att vår ekonomi ofta är sådan att en utgift på 700:- i månaden är en stor belastning.
Och, ett argument som kanske biter bättre på moderater, så skulle ett avskaffande av spärrsystemen frigöra ytor för småföretag att ha sina butiker på.

Hurdana ser argumenten ut FÖR ett avgiftssystem? Är ni rädda för sk. ”överutnyttjande” (Tragedy of the Commons), att människor ska bli FÖR miljövänliga? Eller värnar ni om den rika stockholmselit som skulle förlora ekonomiskt på en fullt skattefinansierad kollektivtrafik? Några andra skäl ser jag inte och jag kan inte heller begripa hur dessa skäl skulle överväga de väldigt många positiva aspekter det finns med en fri kollektivtrafik.

För övrigt så är jag förvånad över att ingen föreslagit att arbetsgivarna ska betala för kollektivtrafiken, det är ju för deras skull vi har den, så att de ska kunna få arbetskraft till sina arbetsplatser och kunder till sina affärer. Vi skattebetalare subventionerar redan företagen genom att betala för utbildning och rehabilitering av deras arbetskraft, kostnader för miljöförstöring, säkerhet, infrastruktur, kommunikationer o.s.v.

Hur stor del av intäktsbortfallet utgörs av plankning?

Hur stort är intäktsbortfallet?

Hur definierar SL plankning?

Vilka underlag ligger till grund för bedmningen av det totala intäktsbortfallet samt det intäktsbortfall som plankningen står för?

Hur stor faktisk kostnad utgör hela kontrollsystemet, spärrar, kontrollanter etc.?

Tjänar SL in intäktsbortfallet med satsningarna på kontrollsystem och spärrar?

Om SL inte vet om satsningarna ger ett ekonomiskt plus på kontot, vad motiverar isf spenderandet av flera hundra miljoner skattepengar? SL: suppdrag är väl inte att styra människor moral, läxa upp sina uppdragsgivare?

Hur arbetar SL för att skapa en bättre, mer tillgänglig och pålitlig kollektivtrafik? Ingår exempelvis ett utäkat kontrollsystem i detta arbete eller är det snarare något som motarbetar en bättre kollektivtrafik?

Tacksam för svar
/Karl

Själv har jag varit med om att stå gråtandes – efter att ha blivit rånad och misshandlad – på något gudsförgätet ställe i tjottahejti utan en människa runtomkring och väntat på en buss i två timmar, övertygad om att chaffisen skulle ha överseende.
Säkerhet och solidaritet och allt det där. Nej, absolut inte.
Vet att det är billigt berätta om ett sådant scenario i denna debatt, men det är absolut relevant i frågan om säkerhet. För det är inte alls unikt.

… Och nej, självklart betalar ingen som sympatiserar med planka.nu och/eller lobbar för fri kollektivtrafik skatt. Det handlar så klart om socialbidragstagande AFAister invirade i palestinasjalar, hela bunten. Som bara vill förstöra säkerheten och leka reclaim i tunnlarna. Som i den där Beck-filmen.

Vi skulle behöva en tvåvägsspärr istället. Jag har också svårt att förstå varför man inte har utpasseringsspärrar.