När ryska styrkor invaderade Sverige under 1809 och ockuperade Umeå så tvingades Sverige gå med på en förkrossande fred. Finland skiljdes från det egentliga Sverige och blev en rysk provins, märkligt nog med betydande friheter. Tänk hur utvecklingen hade sett ut om kriget hade undvikits genom bättre förberedelser eller bättre diplomati. Artikeln i SvD idag belyser detta.

Den som vill veta mer om Finska kriget, dvs kriget mellan Sverige och Ryssland mellan 1808-1809 bör definitivt bege sig till Livrustkammaren för att titta på deras utmärkta utställning. Jag var själv där vid det högtidliga öppnandet där även kungafamiljen deltog. Kungen talade stort om Märkesåret och Carl Bildt gjorde en lysande exposé över Sveriges sista krig och om vårt lands historia. Stämningen var påtaglig och hög.

Att vårt lands historia är så lite känd är ett missgrepp. I skolböckerna ägnas mer tid åt att förklara blandekonomins förtjänster än åt att förklara hur vi formats som nation. Jag tror på ett öppet Europa, men historien är viktig att känna till för att få en kompass och kunna lära sig av misstagen.

Snälla, ge Guillou en regissörsstol, låt honom belysa en av vår tids viktigaste händelser.  Freden ledde för övrigt till att kungen avsattes och jakten på en efterträdare inleddes – nästa år lär vi få se mer om den historien. Frågan är bara – vem ska spela rollerna som Överste Gustafsson och Jean-Baptiste Bernadotte.