Filippa Reinfeldt (M): Svensk sjukvård är ett lotteri (Newsmill 7/9-09)
Svensk sjukvård klassas som en av de bästa i världen. Samtidigt som den håller hög kvalitet särskiljer Sverige sig genom för lite patientfokus och långa väntetider jämfört med övriga västvärlden. Det finns brister när det gäller patienters möjligheter att få snabb och jämlik vård på lika villkor. Om den höga kvaliteten inte finns tillgänglig eller är snedfördelad så brister den i grunden.
När vi moderater utformar sjukvårdspolitiken handlar det om att höja kvaliteten i vården liksom att öka tryggheten, valmöjligheterna och rättigheterna för patienterna. Patienter ska lätt och snabbt få vård när de behöver den.
Kärnan för den moderata sjukvårdspolitiken och synen på kvalitet inom vården är att sjukvården ska vara gemensamt finansierad via skatten, ges efter behov och vara tillgänglig för alla.
I hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf uttrycks att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Varje patient har rätt till denna vård oavsett exempelvis kön, inkomst, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Sjukvården i Sverige är inte jämlik. Patienter i olika delar av landet får inte vård på lika villkor. Tvärtom ser vi att det finns stora skillnader i väntetider, medicinsk behandlingspraxis och förekomst av vårdrelaterade skador både inom och mellan landstingen.
Varför ska de som behöver en starroperation komma till vård snabbt i Halland, medan de får vänta länge i Gävle? Varför ska reumatiker ha dubbelt så stor chans till biologiska läkemedel om de bor på Gotland jämfört med om de bor i Västernorrland?
Vi tolererar inte en ordning där patienter måste bo i ”rätt” landsting för att få tillgång till de bästa behandlingsformerna. Vad som pågår är ett mänskligt sjukvårdslotteri där den som har turen med sig får rätt behandling medan den som drar nitlotten blir förpassad till exempelvis sämre läkemedel.
Det är även oacceptabelt att vårdens kvalitet ska avgöras av om du är kvinna eller man, fattig eller rik, ung eller gammal eller bero på var i landet man bor.
Det är inte att leva upp till vård på lika villkor. Det är orättvist och bryter mot hela idén med en offentligt finansierad sjukvård för alla. Nyligen genomförda undersökningar visar dessutom att medborgarna delar vår uppfattning om att ojämlikheterna finns och att det är viktigt att åtgärda dessa för att skapa en bättre vård.
I det viktiga arbetet med att utveckla vårdens kvalitet ser vi inte något egenvärde i en viss driftsform. För oss är det självklart att den som kan ge bäst vård också ska få förtroendet att utföra arbetet.
Vi moderater kramar inte några modellers exakta utformning. Modeller är inte ett mål i sig, utan ett medel för att stödja syftet att förbättra vården och korta köerna. Vi vill uppnå resultat. Vi moderater kramar i stället patienternas rättigheter. Vi kramar kvalitet och vi kramar syftena med valfrihet, att människor får tillbaka makten och inflytandet att själva få välja.
Vi vill därför införa en patienträttighetslag. En sådan lag skulle tydliggöra att landstingen ger patienterna den vård de har rätt till. Det kommer att öka tryggheten. En tydlig lag, som sätter patienten i fokus, gör det möjligt att utkräva sin rätt.
För att öka patienternas valfrihet inför fler och fler landsting vårdval. Patienterna får genom vårdvalet möjlighet att både välja till den vård de har förtroende för och välja bort den vårdgivare som inte lever upp till deras förväntan.
Förutom att valfrihet i sig är värdefullt leder det till högre kvalitet i vården. När vårdcentraler arbetar på lika villkor skapas incitament för att bli mer lyhörda för patienternas behov och erbjuda en bättre service, ökad tillgänglighet och högre kvalitet. Att patienten väljer en vårdenhet eller en läkare kan medföra bättre kontinuitet i patientens kontakt med vården.
Valfriheten i vården måste också kopplas ihop med öppna jämförelser. Medborgarna och patienterna ska ha möjlighet att själva få reda på resultaten av kvalitetsmätningar och dessutom jämföra olika vårdgivare. Det är ett stort steg för både medborgarinflytandet och kvalitetsutvecklingen inom vården.
Att offentligt redogöra för mätresultaten när vården har utvärderats och jämförts gör att alla får tillgång till god och objektiv information. Det gör att var och en kan se vilka skillnader som finns och därigenom kan vi också göra informerade och väl underbyggda val. Du ska inte behöva ha en doktor i släkten eller bo granne med en sjuksköterska för att få tillgång till kunskap om var vården är bäst.
I Sverige har vi äntligen påbörjat resan mot heltäckande, fungerande och meningsfulla mätningar av vårdkvaliteten. För att skynda på detta arbete vill vi moderater att en oberoende myndighet tar över ansvaret för utvecklingen av sjukvårdens öppna jämförelser.
Vi vill införa en nollvison för skador i vården, på liknande sätt som för skador i trafiken. Som patient ska du inte riskera att skadas av en behandling eller under tiden du vistas på sjukhus.
För många människor med särskilda behov, ibland många olika behov, är kvaliteten i vården speciellt viktig. För att stärka dessa patienters ställning och möjlighet att tillgodogöra sig en kvalitativ vård vill vi moderater införa en ny funktion, en vårdguide, som hjälper till att hitta till rätt vård.
Det behövs ett större nationellt ansvarstagande för hälso- och sjukvården. Det innebär mindre möjligheter för enskilda landsting att styra över den egna verksamheten. Samtidigt kan landstingens självstyre aldrig vara viktigare än att ge alla patienter en god sjukvård.
Det finns vissa kvalitetsaspekter som är viktigare än andra. Du ska alltid kunna komma i kontakt med en sjuksköterska eller läkare, oavsett var du bor eller vilken tid på dygnet det är. Rätt vård och omsorg ska ges redan i ett första skede, så att patienten snabbt kan tillfriskna. Kvalitet är också bemötande, service, öppettider, närhet eller att sjukvårdens medarbetare tar sig tid för dem och finns tillgängliga för att svara på frågor.
Verklig kvalitet uppstår först i det mänskliga mötet. Siffror på patientnöjdhet är ett viktigt verktyg i arbetet att förbättra sjukvården, men får sin verkliga mening först när vi sätter dem i relation till vad de innebär i livskvalitet för den som har genomgått en lyckad cancerbehandling, eller upplever sig ha blivit illa bemött i kontakten med vården.
Kvalitetsarbetet måste därför fortsätta. Vi har ett viktigt arbete framför oss där det gäller att fatta beslut som förmår att påverka och genomsyra kvaliteten i hela sjukvården – för varje vårdenhet oavsett plats eller storlek – så att det märks genom att patienten i sin kontakt med vården också upplever att vården blir bättre.
Utvecklingen av sjukvårdspolitiken är en viktig del av vår förnyelse i moderaterna. Vi utformar en genomförbar politik till svar på vardagens verkliga problem. Sjukvården måste bli mer jämlik. Sverige kan bli ett föregångsland. Ibland är vi människor starka. Ibland är vi svaga. För oss moderater är det viktigt att vården ska finnas där för alla – om och när – vi behöver den.
Filippa Reinfeldt (M)
sjukvårdslandstingsråd,
Stockholms läns landsting
http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/07/reinfeldt-svensk-sjukvard-ar-ett-lotteri
RSS-kanal


2009-09-22 kl 6:29
Jag har per e-post kommunicerat med olika ansvariga på främst SMI och Socialstyrelsen och inte fått se något argument som talar mot Ann-Cathrin Engwall :s resonemang och slutsatser att en massvaccinering av alla svenskar mot den relativt milda svininfluensan A/H1N1 är mycket oklok och ej optimalt sedd ur ett folkhälsoperspektiv på längre sikt än något halvår eller år. Jag tror dock några beslutsfattare har börjat inse och tänka om, även om det knappast kommer erkännas utåt.
Min enkla modell för några olika vaccinationsatrategiers effekt på flockimmuniteten inför en potentiell andra våg med ett förändrat farligare influensavirus finns på
http://hem.passagen.se/fingerpr/loparn/Analyser/story/index.html
Modellen bygger på Ann-Cathrin Engwalls vetenskapligt grundade resonemang som nu i mer detaljerad form finns med som ett appendix.
Dess slutsatser emotsägs inte av smittskyddsläkaren Staffan Sylvans uttalande i UNT 9 sept.
“På lång sikt är naturligt förvärvad immunitet efter genomgången influensa det bästa skyddet. Ett skydd som bör kompletteras hos riskpatienter med vaccination mot de varianter av influensa som hela tiden dyker upp.”
Den modellen och Ann- Cathrin Engwalls resonemang borde studeras av alla berörda. Hennes slutsats är dessutom intuitivt närmast självklar. De över 30 och i ännu högre grad över 40 år har ju ett bättre skydd tack vare tidigare genomlevda influensor såsom Hongong och Asiaten.
2009-09-29 kl 6:35
Min fru Ann-Cathrin Engwall, PhD i molekylär cellbiologi, hittade idag en forskningsrapport som faktiskt stödjer hennes resonemang.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19703472?ordinalpos=1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&linkpos=1&log=relatedarticles&logdbfrom=pubmed
Jag citerar :
“Our results indicate that avoiding a second influenza epidemic is plausible given sufficient levels of cross-protection are attained via natural infection during an early (herald) wave of infection or vaccination campaigns prior to a second wave. Furthermore, interventions aimed at mitigating the first pandemic wave may be counterproductive by increasing the chances of a second wave of infection that could potentially be more virulent than the first.”
Man talar alltså om att det finns en nytta av att befolkningen har ett naturligt försvar för att motverka ATT en andra våg av influensan uppkommer, vilket iofs är en aspekt som vi inte berör i första hand.
Men man säger dessutom att åtgärder för att begränsa smittspridningen i våg 1 kan vara kontraproduktiva när det gäller effekterna som uppstår i en andra, potentiellt allvarligare influensavåg.
Det är exakt det som Ann-Cathrin har fört fram.
Det är ännu inte för sent för beslutsfattarna att tänka om !