Johanna Sjös inledningsanförande i debatten om förskola vid budgetfullmäktige den 16-17 oktober 2008.
DET TALADE ORDET GÄLLER

Förskolan som den ser ut idag är helt fantastisk.

Den formaliserar starten på det livslånga lärandet – där barnen via rim och ramsor, på lekens grund, lär sig ord, kommunikation och varseblivning.

Den skolar våra barn i att vara tillsammans med andra, och sätta andras behov i relation till sina egna. Kort sagt så förbereder den våra barn för livet som ungdom och vuxen. Och något som ofta glöms bort i debatten, men som diskuteras desto flitigare bland föräldrarna – den gör våra barn glada och harmoniska.

”Dagis” må ha tillkommit för att föräldrarna skulle kunna förvärvsarbeta och dra in skattemedel, men förskolan har barnets bästa i fokus.

Förskolorna i Stockholms stad får toppbetyg år efter år. Många, både kommunalt och enskilt drivna, slår i taket, så nöjda är brukarna. Detta ska personalen ha en stor eloge för.

Det bedrivs kvalitetshöjande arbete, det kommuniceras med föräldrarna och det görs förbättringar både vad avser innehåll och miljö.

En anledning till detta är det ständiga utbyte som pågår, och det lärande som sker när man kan snegla på bänkgrannen och lära sig av dennes erfarenheter. Personal tar med sig sina erfarenheter till nya arbetsplatser och berikar dem. Ett viktigt och nödvändigt utbyte med lärarhögskolorna ger också influenser från dagens lärarstudenter.

Inom förskolan ser vi tydligt värdet av valfrihet och mångfald.

Barn är olika, redan från födseln, och har olika utgångspunkter och behov. Det är därför glädjande att det redan idag finns ett hav av förskolor, en enorm mångfald när det gäller utförare och en flora av pedagogiska modeller. Ändå är det inte tillräckligt.

Vi vill se fler alternativ, både bland de kommunala och bland de enskilt drivna förskolorna. T ex på Östermalm, där de kommunala förskolorna i år har fått bäst betyg i hela staden, finns alternativen. Men det finns än så länge en slagsida mot en pedagogik, trots att de förskolor som använder sig av andra hamnar väl så bra i mätningarna och har väl så nöjda föräldrar. För just när det gäller förskolor så är närheten oftast en nödvändig faktor för att få livspusslet att gå ihop – vilket gör det extra viktigt att se till att det finns fler montessoriavdelningar än tre i en stadsdel som är långt större än en normal svensk kommun.

Valfriheten ska inte bara handla om vilken huvudman man vill ha, eller vilken pedagogisk modell man föredrar. För många är det viktigt att kunna välja sådant som barngruppskoncept – det vill säga om man vill ha syskongrupper, eller småbarnsgrupp, eller åldersintegrerat.

Vill man ha fokus på uteverksamhet, eller bokstäver och siffror? Musik eller rörelse? Svaret på de frågorna ligger hos varje familj för sig, inte hos oss i denna sal.

Vi är på rätt väg, och inte minst tack vare alla enskilt drivna förskolor så finns det många alternativ. Med hjälp av denna budget och borglighetens tydliga fokus på kvalitet och mångfald hoppas jag att föräldrar och barn snart har än större chanser att hamna helt rätt.

Bifall kommunstyrelsens förslag till budget för 2009.
———————————————————————–

För mer information:
Johanna Sjö
Fullmäktigeledamot (m)
0708 - 66 71 66