Veckan har präglats av den stundande valrörelsen. Jag har deltagit i flera möten där just valkampanj och vårkampanj har varit diskussionsämnen. Flera debatter mellan mig och oppositionen planeras och senare idag ska jag tillsammans med över 450 moderater från Stockholms stad och län inspirera och bli inspirerad inför allt som komma skall.

Jag känner mig laddad till max – Stockholm förtjänar att även fortsatt ledas med en framtidsinriktad och ansvarsfull hand. Stockholmarna förtjänar politiker som fortsätter att hitta sätt att kombinera hög kvalitet i verksamheten med skattesänkningar. Alla de företag som verkar i regionen förtjänar en politik som gör det ännu enklare och lönsammare att investera och verka här. Och alla de som ser en möjlig framtid i Stockholm, ja de förtjänar ett samarbete mellan partier som sätter upp höga mål för bostadsbyggande och utbyggnad av kollektivtrafik och vägar. Stockholm förtjänar helt enkelt att vi moderater väljs om tillsammans med de övriga vännerna i alliansen.

Filminspelning på Medborgarplatsen, mars 2010

Beatrice Ask, Regina Kevius och jag, tillsammans med kungsholmsbor under trygghetsvandring, mars 2010

I tisdags kväll bjöd jag in de boende på Kungsholmen till en trygghetsvandring i stadsdelen. Med på vandringen fanns förutom ett femtontal kungsholmsbor även justitieminister Beatrice Ask och stadsdelsnämndens ordförande Regina Kevius.

Vi inledde vandringen utanför McDonald’s på Sankt Eriksgatan eftersom den platsen nämnts som en otrygg plats utav en av deltagarna. Därefter vandrade vi runt stora delar av Kungsholmen och ett av nedslagen var vid Pontonjärsparken där man ansåg att det fanns mer att göra för att öka tryggheten. Stadsdelsnämnden fick förvisso beröm för de insatser som gjorts i form av att sly och buskar tagits bort men man påpekade också att detta är en plats där missbrukare gärna samlas vilket gör att barnfamiljerna väljer att inte vistas i lekparken.

Det var två exempel på platser där vi politiker måste fundera vidare på vad som kan göras för att öka tryggheten. De här vandringarna är väldigt värdefulla eftersom det i första hand är boende i en stadsdel som själva vet var man känner sig trygg eller inte.

Något som jag själv noterade vid vandringen var att vårt fokuserade arbete med att sätta upp fler lampor för att lysa upp parker och gångstråk har gett utdelning. På så gott som alla platser vi vandrade förbi var det väl upplyst.

Nästa trygghetsvandring blir den 25 mars i Kista/Husby/Akalla och då går ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson med mig och de boende i området.

Trygghetsvandring med kungsholmsbor, mars 2010

I syfte att säkerställa en hållbar IT-infrastruktur på likvärdiga villkor, har Stockholms stad sedan 1994 byggt ett fibernät. Nätet är nu världens största öppna fibernät. Att ha ett sådant nät är en stor tillgång för alla företag och invånare i staden, speciellt då kraven på data- och telekommunikationer med hög kapacitet bara ökar.

Läs rapporten från A-fokus:telenor.se

Jag tycker också att vår kulturminister lämnade en väldigt bra motivering till varför det är viktigt med kultur i offentligt finansierad radio och TV: “Varför ska man så ofta motivera ‘varför’ när det gäller kultur? Så är det inte med nyheter eller sport. Kultur för mig är kittet i samhällsbygget. Det handlar om relationer och förståelsen mellan människor.”

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Detta bådar gott för framtiden. Är det så att public service-idén börjar komma till heders igen?

Trevlig helg!

Sten

En något lugnare vecka är snart till ända. Jag konstaterar, så här några dagar in i mars, att vintern verkar hålla i sig ett tag till även om jag längtar mycket till våren nu. Jag tror att alla stockholmare längtar efter solen, ljuset, värmen och knoppar på träden.

När jag summerar veckan är det med sorg och ledsamhet. Häromdagen omkom en ung pojke som hade tagit sig in i ett schakt i Katarinaberget. Tydligen finns det en rörelse bland ungdomar som kallas för Urban Exploration och som går ut på att ta sig in i dolda rum, håligheter, gångar och dylikt runt om i staden. Farliga lekar som i det här fallet fått ett alltför tragiskt slut. De schakt och håligheter som finns runt om i staden behövs i flera avseenden då de är vägar in för att komma åt rör, ledningar och trafiknät när underhåll behövs utföras. Staden för nu samtal med berörda aktörer och undersöker hur vi kan öka säkerheten vid dessa ingångar. I de fall säkerheten kan höjas ska så ske. Jag hoppas verkligen att vi ska slippa fler olyckor till följd av dessa farliga lekar bland stadens ungdomar.

Vårt konsekventa arbete att stödja människor på vägen tillbaka till egen försörjning har gett resultat. De jobbtorg som vi inrättade i början av mandatperioden har hjälpt många av dem som stått väldigt långt borta från arbetsmarknaden tillbaka. Att stötta människor att lämna utanförskap och bidragsberoende till att bli självständiga igen med egen försörjning är för mig bland det allra viktigaste som vi har uträttat politiskt under de här åren. Men arbetet fortsätter, nu med särskilt fokus på att stötta ungdomar som hamnat långt ifrån arbetsmarknaden på vägen tillbaka.

På något sätt känns det som en lättnad att vänsteroppositionen för en gångs skull lämnar klara besked kring vad de vill. Men samtidigt är det de säger så dåligt för så många människor. Jag har svårt att förstå hur de tänker.

Genom avdraget för hushållsnära tjänster har massor med människor, som inte tidigare hade möjligheten, kunnat köpa service och därmed vinna tid. Tid som man istället skulle kunna lägga på att vara med sina barn, träna, träffa vänner och vila. Den tiden som är så viktig, inte minst för alla stockholmsfamiljer med tighta livspussel, vill vänsteroppositionen ta ifrån dem. Och för dem som idag jobbar inom denna tjänstesektor ser framtiden allt annat än ljus ut. Vad ska hända med de tusentals personer som jobbar här? Ska vi vrida klockan tillbaka och göra vita jobb svarta? Ska dessa människor förlora möjligheten till pensionspoäng och trygga arbetsförhållanden? Är detta verkligen vad vänsteroppositionen vill? Det verkar så märkligt!

Jag har hört argument som att det bara är rika som använder Rut. Men det är allt annat än sant. En undersökning från Almega visar att en av fyra som köper tjänster tjänar under 16 700 kronor per månad. Med andra ord nyttjas denna möjlighet av människor i många olika skeenden av livet. Det är en frihetsreform som både gett avlastning för hårt arbetande personer och nya jobb för många som tidigare var förvisade till den svarta arbetsmarknaden.

Läs mer på Almegas hemsida: almega.se

För mig är saken självklar. Rör inte Rut! Och inför valet har saken säkert blivit något enklare för många väljare – om man vill ha frihet för var och en att råda själv över sin vardag, om man vill behålla vita jobb vita, om man vill skydda denna nya tjänstesektor som ger jobb till tusentals personer och om man vill ha kvar möjligheten för familjer att få avlastning i vardagen – ja då röstar man på Alliansen som vill behålla Rut.

Då och då hör jag Carin Jämtin och Mikael Damberg tala om en mer modern, storstadsanpassad socialdemokrati. Det väcker min nyfikenhet, en modern utveckling hos det näst största partiet i Stockholm skulle förstås vara bra. Men när det kommer till kritan ”bidde det inte ens en tumme”. Rut ska avskaffas och fastighetsskatten åter införas. Behöver man säga så mycket mer?

Alice i Underlandet, bild lånad från sf.se

Den här veckan har den mycket omtalade filmen Alice i underlandet, i regi av Tim Burton, haft premiär. Historien bygger på de två böckerna om Alice av Lewis Carrol (Alice i underlandet och Alice i spegellandet). Filmen har fått blandad kritik, vissa anser att den är för avancerad för den yngre publiken och för barnslig för den äldre publiken. I vilket fall som helst brukar Tim Burtons filmer vara värda att se så nog tror jag att även jag kommer att se denna fantastiska historia filmatiserad i 2010-talet.

Se trailern här: disney.se

Trevlig helg!

Sten